Att summera fyra dagar

Torsdagens (toa):

 Tröja Hunkydory, linne Gina tricot, sjal Beck-S, jeans G-star, armband Odd Molly, halsband Våga, jobbrillor Efva Attling

 Slö uppdatering på den här bloggen, jaja.

I torsdags hade jag en sån där riktig sköning till dag. Jobbade till tre och hade sen en frissatid. En låååååång sittning med klippning, toning och slingning. Numera är jag brunett och hajar till varje gång jag ser en spegel. Rimmar väl med hösten och min intelektuella status, haha.

Efter frissan en bokad middag med gamla kollegorna A och B, på tapasbar. Vi ses alltför sällan och jag inser hur mycket jag saknar dem när vi träffas. Att sitta jämsides på jobbet med två sköna bönor, nära till skratt, skämt och förtrolighet. Det är mycket värt det. Vi åt en massa smårätter, drack cava och skrattade så magarna värkte. Och jobbskvallrade förstås.

Maj gadd vad gott!

På fredagen hade jag en semesterdag, bara så där. Av ingen annan anledning än lathet och att jag kunde. Som balsam för stressmagen. Gick här hemma och drack litervis med kaffe, pillade med blommor och läste en bok. Och fick paket! Jo, nu är höstgarderoben komplett och jag mer än belåten. Nu kan mörkret, kylan och vindarna anlända. Tycker det är rofyllt och finns så mycket snyggare kläder att ha på hösten.

Sjalar Beck- Söndergaard

Önskestövlarna är mina, svarta Primeboots

Lördagen bjöd på 40-årsfest. En skön blandning av bekanta och nya ansikten. Bordsplacering, hu, inte min grej men jag hade tur. Trevligt bordssällskap och god mat. Vi bröt upp i hyfsad tid eftersom sonen skulle ha match idag. Känns vuxet att vara hemma innan ett och pigg i huvudet på söndagen. Bravo! Glömde fota festklädseln, men det blev en omlottklänning och de nya stövlarna.

Värdparet/födelsedagsbarnet bjöd på show!

Nu tänder vi ljus och så blir det film och smågodis. Så ska jag ta tag i det där nyttiga livet i morrn. Igen.

Vinnarskalle

Dagens onsdag:

Kofta Odd Molly, sjal Ester Eleonora, jeans Acne, boots Catarina Martins

Goddagens bloggen.

Undrar jag vem som läser här. Några godbitar känner jag ju till i form av kommentarer (bamsekram till er!), men övriga? Jag verkar ha en trogen läsare i Peru (hóla amigo) och några i USA (hi, dude). Undrar om det är mina fantastiska bilder som lockar när språket tryter? Gud vet.

Å jösses amalia vad glad jag blev igår. Jo, för jag gick och vann ett presentkort på min favoritbutik här i stan. Var på deras kundevent härom kvällen och vinsten blev min. Tjoho! Impulsiv som jag är kunde jag inte invänta nåt jag behövde, utan grabbade första bästa...

...som blev den här godingen från Hunkydory.

För att fira denna nästan-gratis-tröja gick jag i ren glädjeyra in på Nilssons och förälskade mig i de här. Inte så snygga kanske, men sköna, litte ruffa, med jeansen slarvigt upptjofsade nertill:

Jodpurs från Kavat (känns ju lite fånigt att köpa skor till mig själv från samma ställe som jag köpte till barnen i koltåldern...)

Shop och drop liksom.

Men jag skyller på att jag helt skippade Missoni-febern på Lindex, inte alls min kopp te. Det kan bero på att jag har handdukar i det zicksackiga tusenfärgstyget. Vilja kränga på sig ett badlakan liksom. Men det är nog fint på andra som jag brukar säga.

Tjofräs.

Det där med jobb

Dagens tisdag:

Tröja Line of Oslo, halsduk Odd Molly, jeans G-star, boots Catarina Martins

Puh, en intensiv dag till ända vad gäller jobbet.

Jag har omdöme nog att inte skriva i detalj om mitt jobb, haha, då skulle jag få kicken. Men så mycket kan jag säga, att jobbet på myndigheten överträffar värsta dokusåpan. Jag skulle kunna skriva en parodi eller ett kåseri som jag är övertygad om skulle bli riktigt kul. Men det kanske gäller alla arbetsplatser?

Jag tillhör den där fega skaran som inte byter jobb så ofta. Sist hände det för tolv år sedan, och då bytte jag kvickt tillbaka till nuvarande arbetsplats igen. Comfort zone eller nåt.

Fast även om jag kan raljera om mitt jobb, vara sarkastisk och så in i bängen trött på stället så måste jag faktiskt erkänna att jag trivs. Har det rätt ofantligt bra. Flexibla arbetstider, bra förmåner, många semesterdagar, hyfsad lön (det får man aldrig erkänna, kom i håg det!) och en bra arbetsmiljö. Samtidigt är jag omgiven av gnällspikar och nej-sägare. Inte alla förstås, men alldeles för många. Nej, jag veeeeet att jag inte kan sätta mig in i nån annans situation, jag har ingen annans förutsättningar blablabla. Men ändå, ibland tycker jag vi är för kassa på att se vad vi faktiskt har, se att arbetsgivaren inte är en fiende som vi måste skydda oss ifrån. Jag tycker jag har en lyhörd arbetsgivare och en chef som lyssnar och gör sitt bästa för att göra gott.

Jaja. Vad ville jag ha sagt med det? Ingen aning.

Helst skulle jag vilja vara bestsellerförfattare eller lyxhustru.

Maklig söndag

Vi ligger i varsin soffa maken och jag, med varsin dator på magen. Sönerna sitter på sina rum och knappar på tangenterna. Komiskt eller vad man kan kalla det.

Jag surfar resor och maken letar vinterdäck. Vi måste köpa däck och fälgar till nya bilen, det är sånt som jag har noll koll på. Nästan femtontusen kronor kostar det! Eh? Så förbannat tråkigt och onödigt. Och nödvändigt.

Maken vill åka på skidresa och jag till värmen. Yin och Yang. Vinterdäck och paradisöar. Fjällvandring och champagne. Nä jösses, nu spårar det ur.

Vad blir det för mat?

Lite obstinat

Jag går här i nattlinne och är lite planlös. Ute är det grått, maken spelar golf och huset i övrigt sover.

I såna här lägen kan jag bli lite impulsiv, förmodligen ett utslag av tristess. Blir lite dramatisk i tanken och intalar mig att jag behöver nåt att se fram emot. Det betyder nästan alltid en resa.

Helst till ett varmare land, men för all del, en storstad nånstans i världen kan gå an. Jag är inte så knusslig. Det behöver heller inte vara inom en snar framtid, för mig är vägen dit nästan lika upplyftande som själva resan. Längtan och planerna.

Helst inte en hel vecka, kanske en 4-5 dagar. Men var kan man tänka sig, kanske i november, att värmen fortfarande finns, och inte alltför långt bort? Eller i februari, fast då är det svårare om man inte åker längre bort förstås.

Nu över till toalettrengöring. Nån måtta får det va.

Att ha haft lördag

Dagens lördag:

Kofta Odd Molly, jeans Levi´s, stövlar Hunter

Som regnet har pissat här över slättlandet idag. En mörk, ogenomtränglig himmel och inte fem minuters uppehåll i skvalandet.

Och sscchhh, inte ett ord till nån, men jag trivs. Trivs med att inte ha dåligt samvete för trädgård eller motion eller annat uteliv. Maken är lite av en skogsmulle och vill gärna ut i skog och mark. Och för att kompensera att han ofta får springa i butiker uttråkad med mig allt som oftast, följer jag förstås med honom om jag får ha Hunterstövlar. Men idag ville inte ens han ut, så i stället styrde vi kosan mot Det Stora Shoppingcentret utanför stan. Ett hemskt ställe, särskilt en regnig lördag. Men vi fick i alla fall lunch i magen, en makalöst god "Mexican ceasar salad":

Vi var på jakt efter vinterjacka till E, men ingenting till den unge herrn dög, förutom en som kostade 4000 kr den prisklassen får på sin höjd mamma handla för. Så man kan säga att det var ogjort arbete om det inte var för att jag hittade Brallorna. Har sett dem i några bloggar och hajat till, lite baggy, snygg knappgylf och så hela grejen; hängslena. Oh la la, mitt i prick:

Byxor Esprit

Och så har jag gått här inne i velour, mascaralös, och pysslat. Vad sägs om detta fantastiska stilleben; en vissen äppelkvist i glaskruka? Så himla innovativt *host*

Eller detta lilla arrangemang? Doftljus på morfars gamla förkolnade silverbricka med en halvrutten pelargonkvist. Jag har verkligen öga för det estetiska Ja, eller hur *harkel*

Annars har vi ätit potatisgratäng med päron, gorgonzola och västerbottenost. Till det chili- och vitlöksbiffar med en dijoncreme. Magen står i fyra hörn och som vanligt börjar ett nytt nyttigt urtrist liv i morgon.

Demain il' y a un autre jour. Typ.

Fredag- tjoho!

Dagens fredag:

Tröja Ralph Lauren, jeans G-star, stövlar Primeboots (äntligen stövelväder!)

Idag har jag jobbat, trots att jag borde kurerat mig. Men det är glömt, för nu är det fredag! Ljuvliga, veckans bästa dag. Och huset är nystädat (där jag tackar Rut som om det vore Gud) och jag har satt nya ljus i alla ljusstakar. Det är min lilla fredagsrutin.

En rutin som jag däremot saknar är att handla mat på andra tider än fredag eftermiddag/kväll. I hop med en miljon andra stressade, hungriga fredagsfirare. Så om en stund bär det av till ICA, tack och lov för scanner säger jag bara. I kväll kör vi enkel plockmat, kall, så det går lätt. Tänker mig lite räkor, aioli, oliver, parmaskinka, ostar och melon.

Helgen ligger framför oss som ett oskrivet blad. De helgerna är bäst tycker jag. Lite trädgårdsfix inför hösten, plocka in däckstolarna och ställa in pelargonerna på sommarvänt och kratta (som ni hör inget för en utan tumme, vilken tur jag har). Ta långpromenader ska jag göra också, banne mig. Har inte rört på arslet på veckor.

Och så skulle jag vilja trycka på en knapp så jag blev smal(are). Simsalabim. I dag kunde jag inte dra upp dragkedjan på stövlarna ända upp. Kände mig som ett övergött åskmoln, men nu har jag lugnat ner mig. Usch vad den där vikten tar mycket av min energi. Jag blir inte lyckligare av att bli smalare, men jag mår f-n så mycket bättre, det vet jag. Så man kan verkligen undra varför jag glatt moffar ostbollar. Jag skulle inte behöva gå ner många kilon, och det retar mig ännu mer. Dumma, odisciplinerade kakmonster, skärp dig!

Men nu är det helg! Och jag har köpt en bok (tantsnusk) och en liten söt skål idag. Små ting i vardagen som lättar upp kakmonstrets världsbild:

Det här blev ju nästan ett feel good-inlägg.

Bevare mig väl.

Tygterapi och feelgood

Någon dagens outfit bjuder jag inte på i misären, jag ser ut som Barbamamma i otvättat hår och joggingbrallor. Fast egentligen vore det lite befriande? Jag menar, riktiga människor får en ju att känna sig lite mindre ensam...eh...typ.

Läser ni såna där s k feel-good-bloggar ibland? Såna där livet är fläckfritt och ord som underbart och fantastiskt liksom svämmar över i bloggen. Där familjen är som i en cornflakes-reklam; ljuv och följsam. Inredningen är så rätt (och just nu så Tine K och Day Home) som bara går, färska blommor och cupcakes har väl förresten varenda människa hemma?

Nu vill jag på intet sätt raljera över dessa bloggar. Jag tycker i mångt och mycket att de är inspirerande, i alla fall bildmässigt. Men jag tycker ju om att läsa också, och där har jag ännu inte riktigt hittat den optimala bloggen. Den som innehåller det där ytliga som jag gillar (kläder, inredning, trädgård, make-up etc) men i kombination med en kul, välskriven och/eller en berörande text. Snälla tipsa mig nån, det kan väl inte vara omöjligt?

Nu är jag inte så blåst så jag tror att vissa människors liv är så där krispigt och flärdfullt och obefläckat jämt. Jag fattar väl förstås att de avstår att skriva om bakfyllor och mögelkällare och äktenskapliga gräl, för att man vill hålla bloggen just feel-good. Fast jag skulle föredra kombinationen. Det där som är livet.

Och så över till nåt helt annat som det brukar heta och på tal om ytligheter. I mitt lite skröpliga tillstånd de senaste veckorna har jag ändå haft några höjdpunkter. Jag och väninnorna B, E och C var i Stockholm förra helgen och hade det verkligen feel good:) Shoppade, åt gott, fikade, shoppade, drack ett glas vin, shoppade, skvallrade och bodde över på hotell. Och skrattade, herregud så vi skrattade.

Det var längesedan jag shoppade till mig själv så jag bestämde mig för att inte ha dåligt samvete. En skörd som jag är helnöjd med:

 E och jag belamrade

Middag på B.A.R på kvällen. Mums!

Lite folklore-inkainspirerad franströja, Ralph Lauren

Poncho, Odd Molly, perfekt för gipsad näve

Multifärgad halsduk, Odd Molly

Tröja, Hunkydory

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Hm, och jag som hade tröttnat på Odd Molly. Där fick jag så jag teg. Och visst är shopping som terapi ibland? I alla fall när handen ser ut som en boxhandske, jag inte kan motionera (och sväller) och hemmet inte är så där designsnyggt som i Sköna hem.

Tycker jag, trallalla.

Nämen blä hörrni

Det anstår ju inte en storbloggare som jag att ha såna enorma uppehåll i skrivandet, hehe. Men se den här gången ska min blogg vara en blogg för min skull. För min lust och för mina behov. Har jag ingen lust så skriver jag inte. Punkt.

Eh. Eller så kan det bero på att den enarmade banditen varken kan eller har nåt att förtälja med hela handen i paket. Deppet liksom hänger över mig som en tung, sorgsen slöja. Och samtidigt som jag skriver det skäms jag en smula, herregud, det finns ju de som har det tusen resor värre.

I dag är jag dessutom hemma och är sjuk. Har varit frusen och tung i huvudet ett par dagar och i natt slog det till med full kraft. Försöker samla energi och se det positiva i mitt liv. Det går trögt.

I kväll blir det hämtpizza för mig och killarna, jättebra för mina viktambitioner. Bad hairday är det också.

Sådärja, det är det som är en feel-good-blogg när den är som bäst.

Ynklig

Dagens torsdag:

Landstingsgips

Sitter här sjukskriven och ynklig med handen i paket. Eller inte så ynklig egentligen, utan mer hjälplös. Prova att göra nåt utan att använda höger tumme (om du är högerhänt). Totalt lönlöst.

Och sjukskriven i sex veckor! Sex! Vilket skämt. Vilket jag inte tänker vara, inte en chans. Ska vara hemma en vecka på heltid sedan tänker jag mig en vecka halvtid. Och sen får det f-n i mig vara bra. Klättrar redan på väggarna p g a min oerhörda klantighet där jag klämt tummen, vilket resulterat i både en fraktur och ett opererat ledband. Jag är så trött på mig själv så om jag kunde ta ut skilsmässa från mig själv skulle jag skriva under på en gång.

Sådär, nog pratat om tummen från nu. Jag avskyr när folk ältar sjukdomar och elände, så jag tänker inte sälla mig till den skaran. Simsalabim, tummen är väck.

Annars har helgen som varit inneburit roligheter i form av cykelfest, jag lever fortfarande på det, i misären. Det innebär att man cyklar runt och äter trerätters hemma hos mer eller mindre okända människor. Själva hade vi efterrätten: chokladfondant med hemgjord glass och färska hallon. Sug på den, vad gott det var. Tyvärr var jag så stressad att jag inte hann fota skapelsen, men en bild på glassmaskinen i arbete kan ni få.

Så här snygg var jag på festen (världens tydligaste, bästa bild): jeans Maison Scotch, blus In Wear, skor Ella

Och helgen som kommer lever jag också på. Ingen gipsboxhandske i världen ska få mig att avstå från den. Jag ska åka till Stockholm med mina tre allra bästa vänner. Vi ska bo på hotell, shoppa, fika, skratta, äta massor och shoppa (sa jag det?).

Lyckliga, klantiga jag.

Rule of thumb

Det är jädrar i mig inte lätt att blogga med en bruten tumme och gips som en boxhandske. Lägg därtill min egen klantighet och surgriniga humör för att jag inte ens kan ta på mig deo själv. Eller använda en sax. Och maken verkar inte kunna ta ut vård av hjälplös fru.

Taskigt.