Det anstår ju inte en storbloggare som jag att ha såna enorma uppehåll i skrivandet, hehe. Men se den här gången ska min blogg vara en blogg för min skull. För min lust och för mina behov. Har jag ingen lust så skriver jag inte. Punkt.
Eh. Eller så kan det bero på att den enarmade banditen varken kan eller har nåt att förtälja med hela handen i paket. Deppet liksom hänger över mig som en tung, sorgsen slöja. Och samtidigt som jag skriver det skäms jag en smula, herregud, det finns ju de som har det tusen resor värre.
I dag är jag dessutom hemma och är sjuk. Har varit frusen och tung i huvudet ett par dagar och i natt slog det till med full kraft. Försöker samla energi och se det positiva i mitt liv. Det går trögt.
I kväll blir det hämtpizza för mig och killarna, jättebra för mina viktambitioner. Bad hairday är det också.
Sådärja, det är det som är en feel-good-blogg när den är som bäst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar